Jag har tänkt på en sak..
Varför är det så många som är desperata efter att ha en kärlekskamrat? Jag förstår såklart varför man vill ha någon att bli älskad av och någon att älska. Alla behöver kärlek! Men varför ska livet gå ut på att hitta en kärlekspartner egentligen? Varför inte leva livet, vara lycklig som singel och istället vara glad över att man har sina älskade vänner och familj?
Det är underbart när man hittar någon som man älskar. Men varför LETA?
Jag tycker det är lite fel att slösa bort sitt liv på att leta efter kärleken för den kommer förr eller senare. Man bara känner när det är rätt, det går inte att tvinga fram kärlek.
Sluta slösa bort ditt liv på att leta. Lev i nuet och var lycklig för det du har istället för att vara deprimerad över det du INTE har. Är inte det lite konstigt hur vi människor gör egentligen? Vi går och är deprimerade för att vi inte hittar någon att älska eller bli älskad av, men vi har dem mitt framför mäsan på oss! Vänner och familj är oftast dem som ALLTID finns hos dig och som alltid står vid din sida. Det är konstigt att vi aldrig kan vara nöjda.. Jag har börjat att försöka tänka på ett helt annat sätt. Även om det är svårt så försöker kag tänka på allt/ alla jag har istället för att sakna något jag inte har. Hur kan man "sakna" något/någon man aldrig haft?
Om man förlorar någon eller något så är det självklart att man mår dåligt av det men istället för att vara ledsen över det så kan man försöka att se allt det positiva som har vart. Det är klart att man kommer sakna saker och ting. Men man kan FÖRSÖKA att se det positiva och bra..

Jag är iallafall otroligt glad över att jag har så fina och underbara vänner. Dem får mig alltid stt skratta och le!

Söta, underbara, galna vänner <3 <3 <3